Browsing Category

madebymary

SISTA INLÄGGET FÖR MADE BY MARY

Idag skriver jag det sista inlägget för Made by Mary. Det sista textinlägget och det sista videoinlägget. 5 år och 8 månader har gått sen jag startade bloggen och det har sannerligen varit en resa. Aldrig hade jag väl trott att en Stroke skulle leda till att jag startade bloggen, som i sin tur förde mig vidare till ett liv på landet nära naturen. Med ett karriärbyte från kontorsjobb till jobb som frilansande fotograf och receptkreatör, med många nya vänner och minst lika många nya upplevelser och erfarenheter. 

Att komma hit och att landa i att säga ”tack och hej” till Made by Mary, är inget jag gjort i en handvändning. Det har tagit 2 år att komma fram till den här punkten och att på ett kortfattat sätt förklara varför jag lämnar Made by Mary bakom mig är inte helt enkelt. För hur förklarar och sammanfattar man två år av utveckling, erfarenheter, tankar och intryck? 

Jag gjorde ett försök i videon nedan. Jag talar från hjärtat och glömde bort minst hälften jag ville säga, men här är den; mitt sista videoinlägg och sista inlägg för Made by Mary. För er som hellre läser än tittar på video kommer en sammanfattning i text, i så fall är det bara att läsa vidare. <3 

Först vill jag börja med att tacka dig som följt med och stöttat, gillat, kommenterat, mailat eller på annat sätt gett kärlek och positivitet till mig; oavsett om det är ända från start eller under en dag. Jag har aldrig tagit det för givet och jag kommer aldrig ta det för givet heller. TUSEN TACK! 

Anledningarna till att jag valt att släppa Made by Mary är många, men de viktigaste är dessa 4 (helt utan inbördes rangordning) som jag baserat mitt beslut på: 

Made by Mary känns inte längre som jag. Made by Mary som bloggen och identitet skapade jag några månader efter min Stroke. Även om det var många förändringar på gång, både med fokus, vänskaper, livsmål och boendesituation så var jag ändå en helt annan person. Det är så mycket som ändrats för mig och jag känner inte att made by mary längre är jag. Det som är en starkt bidragande faktor är att jag fortfarande, trots att jag inte bakar särskilt ofta, ses som en bakblogg. Jag förstår att det blivit så, speciellt eftersom det var där jag startade och eftersom det är som bakblogg jag fått mina matbloggspriser. Jag länkas till som en bakblogg via andras blogginlägg och Instagraminlägg och även om det är gulligt och jag är superglad för det, så vill jag inte längre ses som en bakblogg. För mig har mitt matintresse förändrats och utvecklats och jag känner mig därför redo att lämna Made by Mary och ta steget ut i något nytt! 

I våras blev jag sjuk, ja ni kan läsa om det HÄR. Till det kommer att jag redan från början är ganska sjuk och när det här nya placerades uppe på min redan ganska gedigna sjukdomsbild blev det droppen som fick bägaren att rinna över. Kanske var det den knuffen eller det steget jag behövde få vad vet jag, eftersom jag ändå tänkt tankarna om förändring under flera års tid. 

När jag kom hem från sjukhuset orkade jag knappt gå till ödehusen där vi slänger soporna. Förvisso är det 6-700 meter dit men för en frisk person är 1,4 kilometers promenad inga konstigheter. Jag är faktiskt bara 38 år gammal, inte 88, och att maktlöst se på när min hälsa försämrats, sjukdom efter sjukdom, har tagit ut sin rätt både fysiskt och mentalt. Jag kände att ”det väl ändå inte kan vara så här livet ska se ut”. Jag hade ständigt kraftig yrsel som slukade all min ork med hull och hår, mitt hjärta bankade i bröstet och pulsen var hög.  Med en puls på 100-110 i viloläge tynar orken snabbt bort och inte mycket mer fanns kvar än att sitta lugnt och stilla med tankarna om livet. Några dagar in fick jag ett nytt besked; hjärtläkaren hade tittat på mitt EKG och var lite fundersam, han ville kolla om jag möjligen led av hjärtsvikt…  

Jag pratar eller skriver inte om alla mina sjukdomar och skador här på bloggen. Inte för att jag skäms eller tycker att det känns jobbigt, för så känner jag inte. Men min blogg handlar inte om mina sjukdomar, även om dom är ständigt närvarande i mitt ”riktiga liv”. Dessutom blir det lätt att andra människor, i sin välvilja att visa att dom bryr sig, fastnar i ett ”tycka synd om”-perspektiv, vilket bara lägger mer tyngd på mina axlar. För jag vill inte att man ska tycka synd om mig, det gör att jag känner mig som ett offer. Jag känner mig maktlös och svag och som att mitt liv inte är värt lika mycket som friska människor liv. Det är inte intentionen hos andra människor när jag berättar, det vet jag, men det är ändå känslan som stannar kvar hos mig. Istället vill jag ju inspirera andra, att visa att det går att ta sig vidare till ett bra och värdigt liv trots sjukdomar och motgångar. Jag vill inspirera andra att kämpa vidare, att tro på sig själva, och då är känslan av att det är synd om mig inget som gynnar mig eller ger mig energi. Men jag vill att ni ska förstå varför jag gör den här förändringen. Varför jag väljer att byta namn och gå vidare mot nya mål, så därför tänkte jag ändå dela med mig av de största och mest ”framträdande” sjukdomarna och skadorna.

Jag har en hjärnskada av min lillhjärns-Stroke som jag fick på grund av ett medfött missbildat blodkärl, jag har en pisksnärtskada (Whiplash) i nacken på grund av en karusellolycka. Jag har Diabetes typ 1, jag har Hypotyreos, jag har skjutit laser i ögonen för att inte bli blind, jag har utgjutning i båda axellederna (vätska i lederna), jag har 4 mag-/tarmsjukdomar eller ”tillstånd”; IBS, Enzymbrist, Gastro pares (förlamning i magsäcken) och en auto immun sjukdom som gör att magsäcken tömmer innehållet till tarmen för snabbt (vilket komplicerar min diabetes). Jag har nedsatt känsel i huden på höger sida av kroppen, en fotskada som gör det svårare för mig att gå…och så..lite ”annt smått” som vi kan lämna till en annan gång. 

Det enda jag vill är att vara frisk. Frisk och stark och pigg. Under månaderna som gått och det senaste åren, har jag kämpat mot att bli friskare och starkare men man kan säga att min kraftiga yrsel i våras satte lite käppar i hjulet. Och det för oss tillbaka till hjärtsvikts-proverna. Dom visade ingen hjärtsvikt men mitt problem kvarstår ändå. Mitt hjärta slår inte lika kraftigt och min puls är hög men utan förklaring. ”Genetiskt” mumlar läkarna och bläddrar i sina papper, och jag, ja jag fortsätter att vara andfådd och trött…. 

Men jag vägrar att acceptera att det är så här jag ska må. Så jag har lagt allt åt sidan och tränat. Tränat, tränat, tränat och tränat lite till, för yrsel är inget som blir bättre av att man vilar, inte en hög puls heller. Jag har promenerat, styrketränat, mediterat, yogat, vilat och tränat. Fokuserat och lagt allt åt sidan utom det allra viktigaste. Tackat nej till allt från roliga uppdrag till intervjuer och allt för många gånger upprepat orden ”tack, det låter jätteroligt men tyvärr jag kan inte” och bokat av roliga event och resor. För det enda som betyder något är hälsan. Under månaderna som gått har jag också landat i att jag måste skapa mig en jobbsituation som gör att min hälsa förbättras. En jobbsituation, en blogg och ett yrke, som gör att jag blir starkare och friskare. Och det är också det jag ska försöka göra nu. I våras skrev jag att ”Hälsa” skulle bli mitt ”one little word” under 2017 och Universum tog mig verkligen på orden. Därför känner jag nu att det är dags för ett nytt kapitel. En ny blogg, där jag ömsar skin och lämnar det gamla bakom mig. Där jag fokuserar på allt som jag mår bra av som mitt riktiga liv faktiskt innehåller. På grön hälsosam mat, på hälsotips som mindfulness och bra yogaövningar för att landa efter en stressig dag. Om att gå ut i skogen för lite naturterapi, om dagsvandringar, om att odla och äta säsongsbaserad mat…om allt det gröna i mitt liv. Kanske visar jag framgångsbilder, kanske inte, men att min blogg framöver kommer handlar om allt som är hälsosamt och grönt är det enda jag med säkerhet kan garantera. Och kanske, kanske att jag en dag kan vara stark nog att jobba som yogalärare om jag skulle vilja. Läkare som opererat min handled sa till mig att jag aldrig kommer kunna yoga ”normalt”, men jag vill inte acceptera det och kommer göra allt jag kan för att motbevisa honom… 

Den tredje anledningen handlar om att jag känt en slags urvattning. Som att jag är lite här, lite där. Jag är och petar lite överallt men saknar fokus även fast jag är en ganska nischad blogg. Det är lätt att tro att man, bara för att man har ett hyfsat inarbetat varumärke ska vilja vidga sig, utöka och göra mer och bredare. Men jag vill göra precis tvärt om. Jag vill nischa mig mer, men på mitt eget sätt. Jag vill skala ner och fokusera mer på den gröna nisch jag älskar mest av allt. Och istället för att vidga och göra mer, så vill jag göra det jag gör ännu bättre. Därför känns det rätt att gå vidare från Made by Mary. Lämna det bakom mig och så att säga göra ett avstamp i det gröna och sätta tydligt ramverk för vad bloggen kommer handla om. 

Och den fjärde och sista anledningen handlar om hur jag jobbat så här långt. Den handlar om TID. Jag förstår till fullo att andra inte förstår hur lång tid det tar att matblogga men sanningen är att det för de allra flesta tar  v a n s i n n i g t  mycket tid. Speciellt om receptinläggen ska ha  4, 5, 6 eller fler bilder. Vi pratar om att ett inlägg, från att jag skapar receptet, handlar, kanske provlagar, lagar upp för fotografering, fotar alla bilderna, stylar om, fotar mer, stylar ännu en gång, fotar fler bilder och så redigerar, skriver inlägget och trycker på ”publicera”, tar 1-2 dagar. 1-2 dagar för ett inlägg är ingen bra process och jag har brottats länge med att skapa mer ork, ett bättre flöde och en bättre process men sanningen är att det inte gått särskilt bra. Jag har länge varit fast i att jag måste publicera många receptbilder och jag har slutligen landat i att det inte går. Det är helt orimligt att ett inlägg tar så lång tid. Dessutom har jag på sistone börjat känna att det känns krystat och stelt och jag kan inte längre arbeta så. Därför lämnar jag även detta bakom mig och satsar på att fota 1 (möjligen 2) bilder per receptinlägg. Det här, tillsammans med hälsosamma och enkla recept,  kommer förhoppningsvis frigöra mer tid för fler recept, för videoinlägg, för e-böcker eller vad än annat jag kan skapa för bloggen och för er. 

Så idag säger jag hej då till Made by Mary och ett stort varmt välkommen till ”All things green”. Här kommer jag skriva om grön, hälsosam mat. Om naturen och odlingarna. Om vandringar i skogen, om hälsa och välmående och hållbarhet. Helt enkelt om allt det goda och underbart gröna som inspirerar mig och får mig att må bättre! 

Puss & Kram /Maria

 

TÄNNFORSEN – SVERIGE STÖRSTA VATTENFALL

tannforsen

Förra veckan var jag ju som bekant på Winter Workation i Åre och en av förmiddagarna åkte jag och några andra tjejer på en fotoutflykt till Tännforsen, Sveriges största vattenfall. Jag måste säga att det verkligen är något magiskt stillsamt över vattenfall och forsar så här på vintern.

På våren, när all snö och is smälter,  är de ofta ursinnigt vrålande vackra. På sommaren en slags frodigt inbjudande känsla av liv och rörelse och så på vintern…isig magi, blåa toner och stillhet. Majestätiskt, och nästan..lite läskigt men samtidigt naturen rakt av utan krusiduller i all dess skönhet. 

tannforsen2

Linnéa fick agera chaufför medan jag, Rania, Anna och Ulrica fotade och pratade om vartannat. Och just den här bilden är väldigt talande för vistelsen med Inos, Anna filmar och jag fotar Anna när hon filmar.

tannforsen4tannforsen11 tannforsen3

Himlen var jämnt vit på vägen till fallet, som ett dämpande vitt täcke tillsammans med snön. Sådär att det är svårt att fota men på riktigt, väldigt lugnande och mjukt inbäddande. Och jag måste bara säga att Jämtland är otroligt vackert, jag hoppas innerligt att det blir fler gånger till Jämtland över lag och Åre specifikt. Det vore alldeles särskilt magiskt att åka upp hit igen någon gång i sommar. Vandra dags- eller helgturer, åka zipline över trädtopparna och fota forsen och vattenfallet när naturen är som frodigast. 

tannforsen5 tannforsen8 tannforsen6

Jag älskar den här bilden på Ulrica, skogen liksom ramar in henne så vackert. Höga snötäckta granar som liksom omfamnar henne, som gör att jag i alla fall känner mig så liten men ändå så säker och skyddad. Egentligen ser man inte så mycket av Ulrica, men för mig säger bilden ändå så mycket eftersom känslan från den förmiddagen fortfarande finns kvar i hjärtat.  Och det är som vanligt, det jag alltid känner, att det är sällskapet som gör det. Som ger livet mening. Och när det fantastiska sällskapet dessutom finns ute i naturen, där vi delar passioner och intressen, då är det om möjligt ännu bättre! 

Visst är forsen vacker, visst är det roligt att fota, men att vara närvarande tillsammans med likasinnade, ta det lugnt och inte stressa framåt, är det absolut bästa. Att strosa genom skogen, prata, dela erfarenheter och drömmar, skratt och upplevelser, det är det som boostar mig många veckor framöver. 

tannforsen10

Linnea tog sig ut på en avsats via en trappa som endast kan beskrivas som en isbacke och vi andra, ja vi följde efter utan att tänka på hur sjutton vi skulle ta oss upp igen. Det var så pass halt och isigt att det inte gick att gå på trappan och vi använde istället trappan som en slags isig rutchkana.

tannforsen1tannforsen13

Det riktiga problemet uppstod när vi skulle upp igen, för att glida uppåt går inte riktigt lika bra. Ett tag trodde jag inte att jag skulle kunna ta mig upp igen, att vi skulle tvingas ringa 112 och iscensätta någon slags räddningsaktion, men det gick bra. Några av oss gick utanför avspärrningarna för att de var mindre halt där, men jag som kände hur ”bloggare omkommer i Tännforsen” flashade förbi på näthinnan kände mig inte helt sugen på den idén. 

tannforsen14tannforsen15

Tur nog så gick det bra och vi kom alla hem med livet i behåll, efter att jag gjort en praktvurpa, landat på rumpan och slagit ner Anna som en bowlingkägla vill säga. Tur att man är så vansinnigt smidig. 

Nästa gång åker jag definitivt hit på sommaren, för en nästa gång, det hoppas jag verkligen att det blir! 

tannforsen7

ROSTAD CHOKLADSMOOTHIE

_j4a8346
I helgen skapade jag ett recept på chokladsmoothie med rostad mandel, lönnsirap, jordnötssmör och fryst banan. En chokladsmoothie så vansinnigt god att den påminner mer om en milkshake, men utan grädde eller socker. Enkla ingredienser, enkel att göra och så sjukt god att jag känner bara måste posta ett eget inlägg på den för att förenkla för er att hitta den i min receptbank.

Jag har döpt om den till rostad chokladsmoothie eftersom jag tyckte att det passade bättre och det ger en tydligare bild av receptet. Smaken av choklad blir djupare och mer intensiv utan att ta över när den kombineras med rostad mandel och den frysta bananen gör smoothien sådär tjock och lite fryst grynig som milkshake ofta är precis när man fått den._j4a8261_lJag tyckte att smoothien blev som absolut goast när den varvades med kakaonibs och mandelspån ”mellan varven”. Lite som en knaprig överraskning. 
_j4a8326
Det bästa är att jag fick göra om receptet igen, nu för att kunna fotografera det. Hej frukost och mellanmål!

Eftersom sötman i huvudsak kommer från bananerna passar smoothien faktiskt utmärkt till både frukost och mellanmål. Att söta med lönnsirap är absolut inget måste, smaka av smoothien innan och tillsätt lönnsirap endast om du känner att du vill att den ska vara sötare. Den här gången hoppas jag faktiskt lönnsirapen själv. Det viktiga, för att få en söt och galet god smoothie, är att du använder riktigt mogna bananer. Såna som är VÄLDIGT brunfläckiga på utsidan och till och med är lite mjuka på insidan. Dela i mindre bitar och frys in, perfekt att göra milkshakes och smoothies på! Dessutom brukar man kunna köpa de där fula brunfläckiga bananerna till lägre pris eftersom ingen vill ha dem (galet!). Perfekt med andra ord! 
_j4a8364

Här kommer receptet för den som vill prova! 

ROSTAD CHOKLADSMOOTHIE
Portioner 2
Underbart god och fyllig chokladsmoothie eller nyttig chokladmilkshake. Går att göra med vilken mjölk som helst, med växtmjölk som i receptet blir receptet veganskt.
Skriv ut
Ingredienser
  1. 3 frysta riktigt mogna bananer
  2. 5-6 dl havremjlök el annan valfri mjölk
  3. 1/2 dl jordnötssmör
  4. 2 msk kakao
  5. 1 msk lönnsirap
  6. 1/2 tsk kanel
  7. 1/2 tsk vaniljextrakt
  8. 1 rejäl näve mandelspån
  9. 1 nypa flingsalt
Instruktioner
  1. Rosta mandelspån i en torr och het stekpanna tills de fått fin gyllenbrun färg, rör hela tiden så de inte bränns, men rostade dem "ordentligt". Häll upp dem på en tallrik och låt svalna.
  2. Mixa sedan alla ingredienserna (spara lite mandelspån till servering) i en kraftig hushållsmixer till en slät och krämig smoothie (milkshake). Häll upp i glas eller glasflaskor och toppa med cacaonibs och flagad mandel. Servera genast!
Noteringar
  1. Receptet ger 2 stora eller 4 små chokladsmoothies/milkshakes
  2. Jag använde Oatleys havremjölk "iKaffe", men det går utmärkt att använda vilken mjölksort du vill.
  3. Det är supergott att varva smoothien/milkshaken med kakaonibs och mandelspån så att man får lite munsbitar att tugga på då och då.
  4. Det är viktigt att använda riktigt mogna bananer för att få en krämig och söt smoothie/milkshake. Läs gärna mer om detta i blogginlägget.
All things green http://allthingsgreen.nu/

ÄPPELCHIPS – NYTTIGT GODIS & SEPTEMBERS LÄNKLISTA

Först och främst, alltså fasiken vad fina ni är som ”hjärtade” mitt senaste inlägg så pass mkt, det värmer så himla mkt i hjärtat ska ni veta. Jag vet att det inte alltid är att man orkar kommentera, men att hjärta ett inlägg ger mig så himla mkt energi och gör mig verkligen glad och pepp att blogga mer.  
 

Så tack finaste ni!

For all my english speaking followers, click ”translate” on the left side of my blog and you’ll get somewhat of an idea what I’m talking about. The translation might be weird and funny, it probably will be. But stilll… this is how I make apple chips. Perfect to add to you breakfast or as a healthy snack. You can also fina a list of some of my favorite blog post from other bloggers during September! 
Idag tänker jag införa något helt nytt på bloggen, något som kommer återkomma varje månad, dvs ”månadens länklista”. Det kommer inte bara innehålla blogginlägg om mat och bakverk utan vad som helst som jag läser i bloggvärldens och inspireras eller berörs av. Så skriv gärna kommentarer och länka till egna eller andras blogginlägg så jag kan tipsa om bra blogginlägg till oktober månad. Man behöver inte kommentera under det här inlägget, det går bra att kommentera precis när som helst så klart. Idén fick jag hos min vän Agnes som brukar göra länklistor med sina favoriter där jag flera gånger hittat både nya bloggar samt mysiga och inspirerade inlägg som jag missat. Så därför tänkte jag köra en copy paste på den idén. 
HÄR KOMMER DÄRFÖR MÅNADENS LÄNKLISTA:
 
Jonna Jintons inlägg om att älska ensamheten. Jag känner precis som Jonna och hennes inlägg berörde mig verkligen på djupet. Jag längtar verkligen till att flytta ut på landet och förstår precis vad hon menar när hon säger att hon känner sig mer ensam bland folk mitt i Göteborg än i sin lilla by med 10 invånare.  
 
Atilios inlägg om att inte skämmas för att man blir utsatt för övergrepp: saker vi inte pratar om: övergrepp och våldtäcktDet är så OTROLIGT VIKTIGT att prata om sådant här. Att våga, att inte skämmas och att låta andra få veta vad man varit med om. Två tummar upp till fina Sandra som vågar blotta sig själv så, det tror och hoppas jag kommer hjälpa många andra! 
 
”Receptet” på hemmagjord Ringblomsalva från Evelinas Ekologiska. Ringblomman ska tydligen vara bra för att göra huden riktigt mjuk och vara både inflammationshämmande och läkande och är därför bra för känslig eksemhud. Typ min då alltså. Perfekt för mig alltså och perfekt för trött vinterhud. Måste jag få tummen ur och göra! 
 
Att Karoline från Det Gröna Skafferiet tillsammans med Elenore från Earthsprout ska göra Svt’s första vegetariska program. Yay för vegoprogrammet och Yay för att det är TVÅ FANTASTISKA KVINNOR som leder det. Äntligen, inte en sekund för sent! 
 
Och så måste jag ju bara nämna Angelicas fina inlägg om hösten och hennes HÖSTLISTA, jag älskar hennes vackra höstbilder! De går nästan att ta på och ger lugn och ro i själen, precis vad jag behöver just nu. 
 
Inlägget om att Downshifta på bloggen Träningsglädje. Sara inspirerar mig ofantligt, hon är så härlig och hennes blogg ger mig både enrgi och pepp att träna och ta hand om mig själv. Någon dag hoppas jag vara lika stark i kroppen som Sara!
 
Bloggen My Nordic Food Tales som jag snubblade över när söta Linn som driver en kommenterade så snällt här hos mig. Jag kanske är ”sist på bollen” men hey, bättre sent än aldrig! 
 
Tyska bloggen Our Food Stories fantastiskt fina Macaroonsinlägg med blåbärs, vanilj och fläderbärsmacarons, ni måste bara ta en titt. Så vackra och romantiska men ändå så rustikt presenterat. Älskart! 
 

Och så sist men absolut inte minst Underbara Claras tv-serie ”Claras Gård” på Go’Kväll som finns att kika på HÄR om hönshus, blommor, bakning och matlagning. Och lite allt däremellan. Som att mjölka en get till exempel. 

Idag vill jag även bjussa på hur jag gör något så enkelt men ack så gott som äppelchips, det finns nämligen lite olika recept där ute. Helst så torkar jag mina äppelskivor på låg värme under en lite längre tid för att de ska bli lite segkrispiga och ha mkt smak av äpple. Längre ner i receptet berättar jag hur du kan göra om du vill göra krispigare och mer ”hårdrostade” äppelchips.
Jag hörde på radio för, ja för en bra tid sen, om ett portabelt äppelmusteri som åkte runt bland Svenska villaträdgårdar och plockade äpplen och gjorde must av dem. Som ägare fick man helt enkelt betala för musten och slapp på det sättet det tråkiga med äpplena bara ruttnade bort. Så otroligt bra idé måste jag säga! Det intressant var dock inte hela ”portabla musteri-idén” utan att det tydligen är så att alla de äpplen som finns i trädgårdar runt om i landet vida överstiger Sveriges totala behov av äpplen, problemet är bara att vi inte tar hand om äpplena. Ville vi så skulle vi faktiskt inte behöva importera äpplen alls. Först lät det faktiskt bara helt knasigt och överdrivet, men när jag tänker på hur mkt äpplen jag sett ruttna bort varje år bara i mitt eget närområde så låter siffrorna inte helt fel faktiskt. 
 
Så jag försöker ta reda på så mkt äpplen jag bara kan och äppelchips är ett perfekt sätt att ta vara på äpplen man inte kan äta just här och nu. För ärligt, man har ju vissa begränsningar på hur många äpplen man kan äta per dag.  
Det bästa med äppelchipsen, förutom att de är supergoda, är att de sköter sig rätt bra på egen hand där i ugnen. En liten titt på vad som händer och hur långt de kommit i torkningsprocessen då och då är allt som krävs. Det enda du behöver göra med äpplena är att: Tvätta. Skiva tunt. Torka. Ta daaa..Klart! Äpplen blir både lite krispigt sega, hur det nu kan vara segt och krispigt samtidigt, och sötare och mer intensiv smak än de hade innan du torkade dem.  
Jag torkar på varmluft eftersom jag kan ha flera plåtar med äppelskivor som torkar samtidigt. Äpplena skivar jag med skalet på, ganska tunt eftersom det tar kortare tid då, och så är jag noga med att äppelskivorna inte ligger omlott eftersom de torkar ihop då. Vill du inte torka med skalet går det givetvis bra att skala dem med. 
 
Ovan ser ni, från vänster,  äppelchips som torkat på lite högre värme ej urkärnade, äppelchips torkade på lägre värme urkärnade och så längst ner till höger äppelchips kryddade med lite kanel. Favoriterna är de upp till höger, de urkärnade och torkade på lägre värme. 
 
Här kommer ändå någon slags instruktion för den som inte tyckte att det kändes så enkelt el självklart!
 
Och psst..Klicka gärna på hjärtat under blogginlägget om ni gillar det (för då vet jag vad ni gillar eller…inte gillar), kram på er!
 
 
Instruktioner Äppelchips:
 
Äpplen
Bakplåtspapper/ugnsduk + ugnsplåt
malen kanel och/eller kardemumma
 
Sätt ugnen på 40-50 grader* varmuftsugn och tvätta och kärna (om du vill) ur äpplet. 
 
Skiva äpplet horisontellt i tunna skivor, ju tunnare ju fortare går det att torka äppelskivorna i ugnen. Lägg bakplåtspapper på plåtar, torka inte utan det finns risk att äpplet torkar fast i plåten i så fall, och sprid ut äppelskivorna på plåten. Se till så de inte ligger omlott då de tenderar att torka ihop om de ligger ovanpå varandra. Krydda äppelchipsen om du vill. 
 
Torka i ugnen i 3-5 timmar med ugnsluckan på glänt, kolla till dem då och då och ”flytta” på dem lite efter en timma så att de inte torkar fast. Ett bra sätt att hålla ugnsluckan lätt öppen är att sätta en liten smörkniv i trä i öppningen, på så sätt kan luft komma ut och du får bättre resultat när du torkar. Då tycker jag de blir godast. 
 
Låt äpplena svalna helt och förvara dem sedan tort och svalt. 
 
*I vissa recept står det att man ska torka dem på avsevärt högre värme mkt kortare tid, då blir de hårare och krispigare men jag tycker att mkt av den goda äppelsmaken försvinner då de ”hårdtorkas” på det sättet och jag gillar det här bättre. Vill man ha krispigare och hårdare chips går det bra att höga temperaturen och korta torktiden, se upp så de inte ”bränner” då de lättare blir lite för brunbrända. 
 
Supergoda som snacks men även i morgonfilen eller gröten. 
 
Lycka till! 
 
 
 
 

ATT VARA MED I IKEAS NYA TV-SERIE ”VAD GAFFLAR NI OM” – ATT SNACKA MATSTYLING MED MARTINA HAAG

For all my english speaking followers, click ”translate” on the left side of my blog and you’ll get somewhat of an idea what I’m talking about. The translation might be weird and funny, it probably will be. But stilll… this is me appearing in IKEA’s new tv-series (episode 2)! 
 
 
För några veckor sen hade jag Martina Haag och ett helt filmteam hemma på besök hos mig för att snacka matstyling. Det var verkligen sjukt kul och Martina Haag, vilken kvinna! Full av energi, smart, kvick och rolig och jag är så himla glad att jag fick vara en del av det här roliga projektet ”vad gafflar ni om”, här kan ni se TRAILERN.  
 
Vad Gafflar Ni Om är programserie från IKEA med programledarna Martina Haag och Mogge Sseruwagi som utforskar allt från nojor till konstiga situationer som hindrar oss från att umgås mer tillsammans. Till sin hjälp har dom olika beteendevetare och sakexperter och det är där jag kommer in. Typ sånt som att vi instagrammar en himla massa matbilder. Varför gör vi det..egentligen? 
 
Avsnittet jag är med i (nr 2) handlar om det offentliga matbordet, dvs instagram och matbilder.  
Frågeställningarna handlar om varför vi fotograferar och delar mat i sociala medier, om det påverkar det hur vi umgås och om det bara är ett härligt fenomen eller något otroligt irriterande som är här för att stanna? Haha ja nu hör ju! Serien är gjord med mkt humor vilket jag verkligen gillar! 
 
Happy Watching! 
 
 
Och psst..Klicka gärna på hjärtat under blogginlägget om ni gillar det (för då vet jag vad ni gillar eller…inte gillar), kram på er!