Browsing Category

Marys Bröllop

VÅRT LANTLIGA BRÖLLOP PÅ SCHENSTRÖMSKA HERRGÅRDEN

 
 

Fotograf till alla bilderna i inlägget är 2Brides Phtography om inget annat specificeras. 
Jag kan fortfarande drömma mig tillbaka till vårt bröllop, det känns som om det vore igår men samtidigt jättelänge sedan och snart har vi faktiskt varit gifta ett halvår. Vi visste på en gång vilken typ av bröllop vi ville ha. Inte för stort, lantligt, med egna DIY-projekt. Vi ville att det skulle handla om mer än oss, om att två familjer blir en och om att umgås med våra nära och kära.  Därför bjöd vi in gästerna att spendera en hel helg med oss på Schenströmska Herrgården, en rustik och mysig Herrgård utanför Västerås. 
 
Schenströmska Herrgården är verkligen en pärla. Den är sådär rustik och varm och inte prålig och dekadent. Lantlig men ändå lyxig och trots att vi inte var 300 personer på vårt bröllop så var vi ändå så pass många (61 totalt) att vi fyllde upp rummen i den omfattning att vi var helt själva på Herrgården. Alla rum är olika och så mysiga. 
Gästerna kom redan på fredagen för att äta gott, umgås och bara ta det lugnt. Omgivningarna är verkligen sådär lantligt avslappnande och det känns enkelt att släppa alla måsten och all stress i vardagen och bara njuta.
 
Eftersom våra vänner och familj är utspridda över vårt avlånga land har vissa av dem aldrig träffat varandra och det var verkligen fantastiskt och alldeles underbart att se våra vänner träffas och verkligen finna varandra. Så vi åt mat, snackade, hängde och för de som hade lust fanns det även bastu, bad i badtunna och såklart (för den som vågade sig på det) bad i vattnet nedanför Herrgården.  Fredagen var helt underbar och det var en av få bröllopshelger i juni som det inte regnade konstant. Solen strålande och det var äntligen sommarvärme. 
Mitt rum, den fina bröllopssviten i herrgårdens huvudbyggnad, bästa rummet om man frågar mig…
Foto: Angelica Rosengren (hennes rum) 
 
Det var så underbart att möta alla vänner, glada ansikten och varma kramar. Älskade morfar som mötte mig i trappan ner från vårt rum med tårar i ögonen. Som jag bara ser 1-2 ggr om året eftersom vi bor ungefär 110 mil från varandra och inte talar samma språk (jag är halvfinsk men kan inte finska och han kan inte svenska). Men i det ögonblicket behövdes inga ord. Alla skratt och värmen och kärleken från gästerna. 
 
Det fina med att ha familj och vänner där, är att de också var en del i våra förberedelser. Som vigselbågen nere vid vattnet som min svärfar, Magnus bror och brorssönder samt en hög med vänner fixade med innan bröllopet. Eller som att mina fina vänner Sofia & Maria räddade min brudbukett som frysit i kylen den stod i eftersom kylskåpet var ställd på en alldeles för låg temperatur och som hjälpte till med bordsdekorationerna så att jag inte skulle behöva stressa, tack älskade vänner och familj! 
Lördagen börjad dock med regn men det gjorde inte så mkt, vi mös inomhus och pysslade med de sista detaljerna. Drack kaffe i salongen med gästerna och tog det lugnt. Maria & Sofia helt enkelt tog pioner som Maria haft med sig från torget, några av kvistarna som inte förstörs från den ursprungliga brudbuketten och så plockade dom blommor från omgivningarna runt Herrgården. Vilda ängsblommor samt några bohemiskt underbart härliga kvistar från en Hallonbuske. Och vad kunde väl vara mer perfekt än Hallonbuske till en matkreatör? Näe precis. Det var som att det var meningen.
 
Och snart, ja snart firar vi 6 månader som gifta och då har vi varit tillsammans i ungefär 9,5 år.
 
Det känns fantastiskt att få dela mitt liv med just honom. Vi är så lika, men ändå så olika. Vi har olika personligheter; jag är spudlande, kreativ och drömmande, han är stabil, logisk och praktiskt, men vi har samma intressen och samma syn på livet. Fast många tror att vi är nyförälskade när de ser oss tillsammans så var det ändå en slags nytändning för oss. Jag trodde inte att det skulle vara så speciellt att gifta mig, men det var det verkligen och vi kändes oss både alldeles pirriga i magen hela sommaren, vilket var underbart. 
 
Så här många bilder på mig själv har jag nog aldrig bjudit på under mina snart 4 år som bloggare, bered er på total och fullkomlig chock ! Men det kanske var på tiden. Så här är det äntligen, efter diverse mail och frågor om när inlägget kommer..här är vårt bröllop från den 6 juni i år. Tokvarning för bildbomb men jag ville helt enkelt inte dela upp inlägget!  
 
Längst ner finns en film från vårt bröllop som min underbara vän och kollega Rania Rönntoft skapat! Så otroligt kul att se sig själv i rörlig bild. Alla kommentarer om eventuella dansmoves undanbedes 😉 😛 Det här är vårt lantliga bröllop:  
Gästerna välkomnades med en handmålad välkomstskylt och vägvisare tillverkad av brädor från morfars bakgård. På så sätt hade vi en bit av Finland med oss på vårt bröllop. Citat välkomstskylt ”Love, it doesn’t cost a damn thing, sprinkle that shit everywhere”. 
En vän till mig. tack fina Branka (!),  hjälpte mig med håret. Hon lockade det med en tjock locktång och sen borstade vi helt enkelt ut det så att det blev mjuka vågor.  Att ha en uppsättning när jag annars aldrig har det kändes helt fe för mig, jag ville känna mig som mig själv vilket också är anledningen till att jag även sminkade mig själv. 

Koncentrerad, det börjar närma sig. Jag var inte nervös men det är ett stort ögonblick i livet och jag var så vansinnigt emotionell. Tur nog hade jag min älskade Annika som var sällskap när jag gjorde mig iordning och hjälpte mig med klänningen. 
Kärleken gjorde sig iordning i ett annat rum, han hade nämligen inte sett min klänning innan. Vi ville göra det lite mer spännande och romantiskt efter våra 9 år tillsammans. Jag skickade dessutom dit Alma med bud. Istället för en morgongåva fick han en present + ett kärleksbrev innan vigsel, något han kunde ha på sig under för att få ett fint minne. 
Dags för vigseln ute på udden nere vid vattnet. 

Några av gästerna på väg ner mot vigselplatsen..

Min fina kärlek när han ser mig komma gåendes med pappa. 
Musikerna, världens bästa Linda Majak på sång & Erik Jonason på gitarr, rekommenderar dem VARMT! 
Älskade pappa och mamma. Pappa fick hålla min brudbukett. Min bror ser ni längre ner i bilden och längst bort syns min morfar. 

 
 
Ovan är nog en av mina favoritbilder. Inget uppställt, inget fixat. Ingen som säger åt oss att titta på varandra. Utan bara vi, på riktigt, alldeles nygifta och lyckliga.
Efter vigseln tog vi familjefoton och lite porträtt..givetvis väljer jag den bästa bilden att visa på bloggen…bröt ihop av skratt när jag såg den.

Magnus med morfar Kalle
Min blombukett med några av kvistarna som överlevt från fryschocken (som dessutom var helt fel färg, men vad ska man göra ;)) och blandade ängsblommor och kvistar från hallonbuske så blev det bara helt perfekt. Stor, mjuk och ”fluffig”, bohemisk och lantlig..precis som jag önskat mig! 
 

Gästerna fick roa sig med frågesport, gästboksträd och gott från snackbaren som vi hade istället för traditionella snittar. Pappskålarna har jag köpt på etsy, lemonadbehållare är från Clas Ohlson. 

En av mina bästa vänner Annika och hennes make Mattias
Finaste faster Rut <3 
 
 
Frågesporten som handlade om oss, det gäller att bjuda på sig själv 😉 
 

Sen var det dags för oss att komma ut, skåla i skumpa, får rosblad kastade på oss och kramas en hel massa! Alma hade koll på blombladen och såg till att alla gästerna hade en näve eller två med rosblad innan vi kom ut. 

Vem vare som kasta rosblad i min skumpa…och i mitt öga? Hmmmm…?! 
Sen var det dags för middag och fest i stallet
Gamla plankor med borsplacering som Sofias man Mattias och Marias sambo Johan ordnade med, fenomenalt bra lösning! 
Jag och min vän Trude från Norge <3
 
Sen var det dags för middag och många fina tal. I videon längst ner ser ni mig börja storgråta när mamma håller tal, hon var också först ut och det var mkt känslor. Alla tal var helt underbart fina och jag skrattade och grät om vartannat! 
Mellan huvudrätt och efterrätt var vi ute och blev fotograferade i motljuset, den gyllene timman precis innan solen går ner. 
Sen var det dags för tårta och dessertbord…
Och pusskalas! När jag är borta passas det på att pussas på mannen…jojo…nöjd verkar han också. 
Första dansen tillsammans. 

Mamma och pappa dansade loss som om det inte fanns någon morgondag…och Magnus 95-åriga morfar tog tag i mig och svängde runt mig som en liten vante. Älskade man! 

Godnatt <3

 
Eftersom jag fått många mail där ni undrar vart vi var, vart jag köpt klänningen och lite allt annat mellan himmel och jord kommer här info för den som undrar. 
 
Vi hade en Kamerafri vigsel/brudskål: Så många bilder som förstörs av att människor står och filmar/håller upp mobilen. Man upplever saker genom kameran istället för ”på riktigt”. Dessutom är det inte speciellt kul att som brudpar mötas av massa telefoner. Vi ville istället mötas av ansikten hos våra nära och kära. 
 
Presenter: Vi önskade oss inget förutom att man stod för sitt eget boende/övernattning på Herrgården. Vill man köpa något önskade vi att man skulle ge pengar till välgörenhet; Diabetesfonden eller Hjärt- & Lungfonden alternativt bli blodgivare.
 
Musiker: Fantastiska Linda Majak (sång) och Erik Jonason på Gitarr.
Ingång: Lindas version av ”A Thousand Years”.
Psalm: Den Blomstertid nu kommer.
Solo: från Linda: ”Halo”
Utgångslåt: ”Båtlåten” i lugnt tempo (original: Robert Broberg) (vi heter båda Bååth efter att vi gift oss) Första raderna ”Det var en Båt som sa till en annan Båt, du var stilig..vi borde borda varann gjorda för varan, och köla lite grann, som bara Båtar kan” fick många att skratta högt.  
 
Första dans: ”Kiss me” av Ed Sheeran
 
Fotograf: Undertecknad. Design: Min egen. Kurvertet är gjort av potatisspill från chipstillverkning, bara en sån sak 😉 
 
DIY: Se ovan. Save The Date, Inbjudningar, Välkomstpaket + lapp (innehöll våra favoritgodisar från vår barndom), Meny på Menypåsar till middagen, Vägvisare, Välkomstskylt vid ingången. ”Dinner Survival Kit” med allt från tandpetare, halstabletter, näsdukar & våtservetter. Frågesport om oss brudparet under brudskålen. 
 
Bröllopskläning, Skor mm: Jag valde att sy upp min klänning på Aetljé Stass som ligger i Sundbyberg. Jätteduktig tjej som kan tillverka precis vad man vill. Jag ville ha ngt lantligt och romantiskt som jag kunde röra mig och absolut och under inga omständigheter några paljetter eller annat blingling. Skor från Swedish Hasbeens. Smycken: armband från Efva Attling ”Penze de moy” samt ”Lev Nu” från Jonna Jinton. 
 
Vigselring
Förlovningsring
 
Ringar: Förlovningsring från Rivoir & Smycka i Nacka Forum, Vigselring från Josefin Cummings. 
 
Brudbukett: Min fina vän Maria Embertsén tog pioner från torget, lite av det gröna kvistarna som inte fryst sönder från brudbuketten, ängsblommor som växte runt Schenströmska  samt några kvistar av en hallonbuske. 
 
Brudgum Kläder: Kostym från Cavalier, skor: skinnskor Nilson Sko, Skärp: Saddler
 
Morgongåva: Ring från Josefin Cummings. Magnus fick en klocka från Gant. 
 
Brudskål: Snacksbar med rotfruktschips, lantchips, popcorn samt frukt; melon, vindruvor, jordgubbar. Öl, cider i hinkar med is samt hemgjord Rabarberlemonad. Istället för gästbok hade vi fingeravtrycksträd och gästerna fick roa sig med frågesport om oss, vinnaren vann en flaska skumpa. Gästerna kastade Rosblad istället för ris. .
Eftersom det här är en matblogg kommer det så klart en detaljerad redogörelse för maten vi åt, allt annat är otänkbart. 
 
Mat: Kocken på Schenströmska Hergården, Anders, är helt underbar. Både som person men han är också otroligt duktig! Han förstod precis vad vi ville ha för mat. 
Sittande förrätt (vegetarisk): Terrin av getost och rostade rotfrukter som serverades med honungsdoftande sparrissallad, rödbetscrème och surdegskrutonger. 
Huvudrätt: Buffé med många vegetariska alternativ med fokus på svenska smaker, närodlat& ekologiskt. Färskostpaj med Nässlor från Herrgården, Smördegsknyte med Knaperstek Blomkål & Mandelpotatis, Örtrostad Färskpotatis från Muurikka, Rostade rotfrukter med färsk bladspenat, sallad av späda skott, syrade grönsaker, bakade körsbärstomater, ramslöksdressing, hembakat bröd, vispat smör, ost. 
Efterrätt: Dessertbord. Vi ville inte ha traditionell brudtårta eftersom vi inte brukar tycka att det är särskikt gott och det kändes inte som ”oss”. Anders fick istället baka en rustik morotstårta. Förutom morotstårta med vaniljfrosting serverade vi chokladbrownie med topping av kola och salta smulor, minicitronmarängpaj och havtornspannacotta med knäckflarn & limesockread jordgubbe. 
 
Roliga/knasiga saker som hände innan och under dagen:
  • Min brudbukett frös sönder dagen innan vigseln blommorna jag fick var dessutom i fel färg. Jag hade beställt persikofärgade blommor men fick orange-gula…och jag hatar gult och inte speciellt förtjust i orange heller. Men men vad ska man göra, sen frös buketten sönder ändå. 
  • Vi skulle sova i olika rum jag och Magnus men det gick ju sådär. Kl 03.30 gick jag upp och tog ett bad eftersom jag inte kunde sova utan honom. Kl 04 ringer jag honom och viskar ”jag kan inte sova” som en ynklig fågelunge. Varpå han sliter på sig kläderna, speinger över gårdsplanen och smyger in i Herrgården. Dörren är dock låst så jag springer ner tre trappor i pyjamas och strumpläst, förbi ”nattvakten” för att öppna. Sen ”smyger” vi förbi honom, som om han inte skulle märka vad som händer… 
  • 1 timma innan vigseln, som skulle vara utomhus, tittar jag ut från mitt rum och ser att det ösregnar…verkligen ÖSregnar. Men det klarnade upp precis till vigseln och var helt vindstilla under vigseln fast vi stod nere vid vattnet. 
  • Jag skulle gå in/ner med min pappa. Detta glömde han dock och toastmadame fick styra upp och han fick småspringa tillbaka till Herrgården för att gå ner med mig.
  • Jag skulle egentligen ha ett par helt andra skor, som kom bort i posten. Tur nog hade jag ett par back up så det gick bra ändå. 
  • Min brudklänning var inte klart förens dagen innan eftersom jag fick panik och inte kände att designen (jag själv valt själv) var rätt för mig. Detta kom jag på måndagen samma vecka som vi skulle gifta oss. Klänningen var tvungen att vara klar på torsdagn eftersom vi resten till Herrgården redan på fredag morgon. Stackars Caroline på Ateljé Stass var dock lugn som en filbunke och sydde om den som jag önskade. 
  • Magnus skar sig på vår vägskylt så det forsade blod utan dess like. Dessutom för han för sig att raka bort ett hårtstrå precis ovanför ögonbrynet med en rakhyvel (trots att jag har sagt att han ska ge sjutton i det och ta bort den med pincett) men skar sig och hade därför sår både på arm och panna. 
  • Jag hade handmålat en ”NYGIFTA”-skylt som aldrig hängdes up. 
  • Min brudklänning hade spetsen ”ut och in”, dvs avigsidan var utåt. När sömmerskan satt spetsen ”rätt” så gillade jag inte hur den såg ut” utan tyckte bättre om avigsidan. Hon vände därför på den vilket kanske inte riktigt är så det är menat att man ska ha den. 
  • Jag hade ingen tärna och när jag kommer fram till Magnus så inser jag, vem ska hålla min bukett? Så jag trycker den i pappas famn och väser ”HÄR!” vilket ledde till att pappa håller min brudbukett under vigseln.  
  • Jag hade slitit så med inbjudningar, välkomstpåsar och alla möjliga detaljer innan vår stora dag. Jag har bara vigelprogammet kvar att skriva ut och då går skrivaren sönder. Vigselprogrammen hade därför bara en fin framsida men ingen baksida, dvs där all text stod. Nåja, gästerna mumlade med i psalmen så gott dom kunde ändå. 
 
Och sist men absolut inte minst filmen från Rania Maria Photography. Här hittar ni hennes youtubekanal 
 
Musik i inlägget: Intro och vigsel Linda Majak & Erik Jonasson ”A Thousand Years”
Brudskål och framåt: Fog Lake med ”Lost Love Letters”
 
Och psst..Klicka gärna på hjärtat under blogginlägget om ni gillar inlägget <3 Puss och Kram/ Mary
 
 
 
 

BRÖLLOPSBEKYMMER, VARNINGSFLAGGOR & BRÖLLOPSKLÄNNING

Fotograf: Peaches & Mint
Fotograf: Kristina Curtis 
 
Vi hade allt planerat; vad vi ville ha, hur vi ville ha det, när, vad, vem och massor av detaljer redan inbokade. Ja, jag pratar om bröllopet nu. Vi hade bokat datum, kyrka, festlokal, herrgård att bo på för alla gäster som kommer från andra delar av världen eller Sverige (något de flesta av dem gör), vi hade bokat en vintagebuss att köra alla gästerna mellan Herrgården och vigseln/festen och var precis på väg att börja planera våra ”save the date”-utskick när, i brist på ett bättre uttryck, ”shit happened”. 
 
Vi kunde för allt i världen inte få tag på personen som var ansvarig för Herrgården där gästerna skulle bo, hon svarade inte på några av våra stressade, undrade och oroliga email eller telefonsamtal (en gång ringde kärleken henne faktiskt 10 ggr på en dag vilket ju är helt galet men inte den minsta tillstymmelse till reaktion). Men en dag svarade hon plötsligt, lovade dyrt och heligt att hon givetvis skulle återkomma till oss senare samma dag, något hon så klart inte gjorde. Tiden gick och vi började båda få en ordentligt dålig magkänsla (något man knappt vill tillåta sig själv att känna) att något var riktigt, riktigt fel. 
 
Men plötsligt  så ringde hon! En fredagkväll klockan 17.30, ungefär 6-7 månader innan vår stora dag, så deklarerade hon att hon förmodligen (?) tänkte sälja Herrgården och att vi därför inte längre kunde bo där. De nya ägarna skulle förmodligen använda fastigheten till något helt annat så vi hade ingenstans att bo, ingenstans att göra oss iordning och som de flesta blir varse när de planerar ett bröllop, så är väldigt många lokaler redan uppbokade så ”nära” inpå bröllopsdagen. 
 
Jag har alltid lovat mig själv att inte bli någon ”bridezilla” när det handlar om vårt bröllop men ärligt talat hade jag ganska svårt att inte blir upprörd. Samtidigt som vi kände oss både ledsna och frustrerade märkte vi att vi även kände oss ganska lättade. Varför då kan man ju undra? Jo, eftersom hon visat tecken på den här typen av beteende tidigare. Hon ringde oftast inte tillbaka enligt överenskommelse, svarade inte på mail och skyllde sin frånvaro på allt mellan himmel och jord. Helt ärligt fick vi ganska tidigt en känsla att hon kanske inte var att lita på, men eftersom vi alla har sådana dagar då vi inte är på topp så sopade vi eventuella orosmoln under mattan. 
 
Dessutom är det ju så att något kan hända som gör att man som entreprenör väljer eller måste sälja sin verksamhet, men att aktivt undvika oss och inte svara på våra försök att få tag på henne under nästan 2 månader, ytterligare månader som gett oss möjlighet att hitta ett nytt ledigt ställe, är inte vad jag kallar ansvarsfullt eller professionellt bemötande. 
 
Ett par veckor var vi faktiskt oroade att vi skulle bli tvugna att skjuta fram bröllopet till året efter, till 2016, eftersom vi inte kunde hitta ett endaste ledigt ställe som fungerade för oss och vår dag och det kändes ganska jobbigt just då. Men sen påminde jag mig själv att livet är vad det är och blir vad det blir och det går inte alltid att kontrollera det. Livet har en tendens att slänga allt möjligt i ens väg och man får helt enkelt lita på att det, på något sätt, kommer att lösa sig. Om jag och kärleken var menade att gifta oss nästa år så skulle det bli så. Om inte, så var det helt enkelt inte meningen att vi skulle gifta oss under 2015. 
 
Men gissa vad, idag hände det! Egentligen hade jag tänkt bjussa på ett gottigt recept men istället tog vi bilen och färdades en hög med mil till en annan stad. För ungefär 2 veckor sen hittade nämligen min älskade och tålmodiga fästman ett ställe som gav oss helt rätt känsla (som också var ledig!) och idag bokade vi därför nytt boende, ny festlokal och ny plats för vigsel i en helt annan stad. Och jag är faktiskt glad att det blev så här, för nu har jag där rätta känslan, nästan som när jag förälskade mig i kärleken min att det här, det här har varit ”vårt ställe” hela tiden, vi har bara inte förstått eller hittat dit för ens nu.
 
Så, några lärdomar? 
Ja. Det där som folk tjatar om när man läser på lite om ”tips” och ”att tänka på” när det gäller bröllop, det där som efter ett tag låter som en trasig skiva ”vad noga när du väljer restaurang/festlokal/herrgård samt andra ansvariga för att göra din dag så som ni önskar”. LYSSNA. PÅ. DET. Det är verkligen fundamentalt att man får en bra magkänsla och klickar med ansvariga personer på en gång. Att man känner att de är pålitliga, seriösa och exalterade över att få hjälpa er att skapa er magiska dag. Och jag vill faktiskt också passa på att flagga lite för att tänka till lite kring vem eller vilket ställe man väljer. Är det en ny ägare som inte haft hand om bröllop tidigare, hur går stället rent ekonomiskt dvs finns det underlag för dem att fortsätta med verksamheten nästa år, visar de tidigt tecken på att inte hålla överenskommelser eller svara på mail eller telefonsamtal eller är det något annat som gör att ni inte får en bra magkänsla? I så fall; gå på magkänslan, den styr en oftast i rätt riktning!
 
Så ja, där har ni svaret på vad som hände med det där gottiga receptet som innehöll torkade lingon. Jag har helt enkelt haft annat för mig. 
 
 
 
IN ENGLISH:
We had all of it planned;  what we wanted, were we wanted it, how, who and a lot of detailes already booked. Yes, I’m talking about the wedding now. We had chosen the date, a venue, a place for the actual ceremony, a vintage bus to take all the guest to the ceremony/dinner and a place to stay for all the guest, something very important especially for those arriving from other parts of the world or other parts of Sweden (most of the guests). And we were actually starting to relax and was just about to start planning the ”save the date”-cards when, well for a lack of better term, shit happened. 
 
We didn’t get hold of the person who was responsible for the mansion were we were suppose to stay, she didn’t answear any of our stressed, wondering & worried emails or phone calls (once hubby actually called her 10 times at one day, but no anwear). One time we suddenly got hold of her and she told us she would call us later that day, but of course she didn’t. Time passed and we both got that feeling in the pit of our stommac that somthing was really, really wrong. 
 
And then…she called us! A Friday at 5.30 pm a few weeks ago, about 6-7 month before our ”big day”, she declared that she was ”probably” (?) selling the mansion (something that she, of course, had known for a while without telling us), and just like that we had no place for all our guest. And the new owners were probaly not going to use the property the same way so we couldn’t check with them to see if we could stay there during our wedding. So we had no were to stay, no were for us to get ready and of course, as you all know, most venues/mansions ect are already booked so close to a wedding date. 
 
I’ve always told myself not ot get all ”bridzilla” about this wedding, but let me tell you I hade a bit of a hard time keeping my promise. But at the same time, me and hubby both felt some sort of relief. Why was that? Because she had shown signs of this behavior before. Not calling back, blaming it on all sorts of things and doing stuff that made us feel that she wasn’t to be trusted. And you really do not want that on you wedding day. But since we all have our days, when we’re not on top of the world we thought that we needn’t worry. 
 
And of course something can happen and you, as an entreprenour decide to sell what ever business you run, but to aviod us, our worried emails and phone calls in almost two month is just not what I call a professional or responsible behavior. 
 
For a few weeks we were actually worried that we had to pospone the wedding to 2016 because we couldn’t find a solution to our problem. But then, I remembered that life is what it is and you can’t always control it. It throws all sorts of things at you and you just have to trust that it will all sort itself out. If we were suppose to get married during 2015, it would happend. And if not, then we really weren’t suppose to. 
 
And guess what, today it happend. For about two weeks ago my darling and patient fiancee found a place that gav us ”that feeling” (and ”our date” was available!) and today we booked a new venue, a new place to stay, another place for the ceremony at a totally different city. And I’m actually glad this all happened becaus know I have that feeling, almost like when I fell in love with hubby that this, this was our place all along, we just didn’t know it and we hadn’t found it yet.  
 
So, any lessons learned?
Yeah, that thing that people keep mentioning like a broken record: ”be careful when choosing the venue/caterers/other people reponsible for making your wedding the way you both wish it to be”. LISTEN TO THEM. It’s really crucial that you feel in your gut that this is people who understands you, can be trusted and are all excited to make your dreams – whatever they may be – come true. And I really want to warn others to maybe not choosing a venue/mansion to stay at or get married at if there’s new owner, maybe check their economy and take a few moments to think about if you think that they will still be running their business next year or they show early signs that they can’t be trusterd  And if you get you a bad feeling about it all, trust you gut, your instinct, that almost always leads you in the right direction. 
 
So yeah, that’s why no recipe with dried lingonberrys has appeared at the blog today. I’ve simply been busy elsewere. 
 
 
 

MADE BY MARYS BRÖLLOP – ATT VÄLJA FÖRLOVNINGSRINGAR

Så, det var ju det här med bröllop och bröllopsplanering, ja för det kommer som sagt komma en del sånt framöver. Och nu är det dags för lite uppdatering om ringarna. 
 
För några veckor sedan kom våra förlovningsringar. Som jag längtat efter min vackra ring som jag valt ut tillsammans med kärleken min.
 
Det var lite svettigt att väja ring, man ska ju ha den HELA LIVET! Gah..och jag som är så fruktansvärt ambivalent av mig. 
 
Många andra människor har dessutom åsikter och det är lätt att bli lite förvirrad. ”Det kommer bli klumpigt med en sten på ringen, tänk på att den kommer fastna överallt”, ”välj en stor sten ju mer bling desto bättre”, ”viutguld är bara en trend nu, det är bättre med rött guld”, ”ska du verkligen lägga sådär mycket pengar på en ring”, ”jag tycker det är viktigt att investera i en ordentlig ring när man ska gifta sig” och så vidare i all oändlighet. Glöm inte att det faktiskt är du och även ni tillsammans, som bestämmer.
Vill du bara ha en ring (bara en förlovningsring eller bara en vigselring) ha bara en ring! Vill du inte ha ngn ring, ha ingen ring! Vill du beställa en i roséguld, gör det! Vill du ha en i silver, då ska du ha en i silver! Låt ingen annan bestämma över dig och dina drömmar!
 
Vi valde tillslut en ring från ett märke som heter Rivoir och är inköpt på SMYCKA i Nacka Forum här i Stockholm. Det är en ring i vitguld med en 0,5 carats diamant (TW/VS, förklaring kommer längre ner) med briljantslipning. Om det blir en till ring? Ja, jag vet faktiskt inte. Kanske blir det bara denna, vi får se. Jag tycker om att gå min egen väg och kittlar det inte till i magen så blir det helt enkelt ingen mer. 
 
Här nedan kommer lite tips och tankar kring hur jag och kärleken tänkte kring val av ringar.
 
 
Att tänka på när du väljer förlovning/vigselring:
 
1. Stil
Vilken stil vill just du ha, prova många olika för det blir inte alltid som du tror från början. Själv är jag inte klassisk annars, varken i klädstil, inredningsstil eller hårfrisyr. Jag har snarare en bohemisk stil med lite rockiga inslag..ibland även alternativ klädstil. Men de mer moderna ringarna kände jag inget för, lika så släta ringar eller ringar med flera stenar. Inte det minsta kittel i magen för någon av dem. Men när jag provade den klassiska ringen vi köpte så kände jag bara att ”JA! Såhär ska det kännas!” Jag älskar det smala bandet mot den lite större stenen eftersom stenen kommer fram bättre då. Den är klassisk med en lite ”vintagetouch” vilket gör att den passar mig perfekt.
 
Ska du ha en sten, tänk på hur du vill att den ska sitta fast i bandet runt fingret, det påverkar stilen och känslan mycket. Men kanske vill just du inte ha ngn sten alls. Kanske vill du ha en helt slät silverring istället, välj det som känns rätt i magen men passa på att prova allt mellan himmel och jord när du ändå är i farten!
 
2. Stenen
En diamant kvalitetsgraderas och värderas efter fyra olika kriterier eller egenskaper, de så kallade diamantens 4C: Carat (vikt), Clarity (renhet), Color (färg), Cut (slipning).
 
Storleken (Carat)
Storleken på en diamant anges i carat. En stor diamant på 1 carat är mkt dyrare än 10 små diamanter på 0,1 carat vardera som tillsammans blir 1 carat. Därför kan antaler carat vara samma i två helt olika ringar men om en ring har en sten på 1 carat i sin helhet kommer den vara dyrare än den ring som har småstenar som tillsammans bildar 1 carat.
 
Diamantens färg
De stenkvalité jag tycker att man ska hålla sig till färgmässigt är den som heter Top Wesselton och förkortas TW, det står för ”sällsynt vit”. Denna beteckning står för stenens vithet. TW är den näst högsta vitheten. Det finns en kvaliténivå över denna som heter River och förkortas R. Denna står för ”mycket sällsynt vit” och är mer ovanlig hos vanliga guldsmeder och det räcker gott och väl med TW. W, står för Wesselton, är nivån under Top Wesselton och står för Vit.
 
Renhet
När man avgör en diamants renhet sker det genom att en diamantgraderare tittar på diamanten med en lupp för att avgöra hur mkt ”orenheter” diamanten har inuti. Orenheter finns i de flesta diamanter men de är för små för att vi ska se dem med blotta ögat, för stora orenheter kan dock ses med ögat och diamanten får inte samma lyster. orenheter kan vara sådant som inneslutningar av järn/kväveatomer som ser ut som smuts, sprickor, blåsor och som minskar värdet på diamanten. För smuts, det finns det alltid små, små partiklar av.
 

Beteckningarna är i fallande ordning (inom varje beteckning finns underkategorier men dem hoppar vi över för enkelhetens skull):

LC=Loupe clean, luppren. (Fri från inneslutningar)

VVS=Very very small inclusions.(Väldigt, väldigt små inneslutningar)

VS=Very small inclusions. (Väldigt små inneslutningar)

SI=Small inclusions. (Små inneslutningar)

I=Inclusions.(Inneslutningar, synliga för blotta ögat)

De renhet jag rekommenderar att man kan hålla sig inom är SI, VS eller VVS. Min sten har där beteckningen VS. Ju större sten ju viktigare är det med bra kvalité. 

 Slipning
Slipning av diamanten gör man för att fånga och reflektera ljuset på ett tilltalande sätt som gör att den gnistrar och glittrar vackert. Slipningens kvalité är viktig för ljusbrytningen i diamanten. Den vanligaste slipningen av normalstora diamanter är briljantslipning. Min diamant är fasettslipad, det kallas briljantslipning.  
 
3. Butikspersonalens bemötande!
Jag köpte min på SMYCKA i Nacka Forum eftersom jag verkligen klickade med Marie som sålde våra ringar till oss. För jag tycker att det kändes viktigt för mig, för oss. På vissa ställen kändes personalen stressad och inte lika omsorgsfulla i sitt sätt att ta hand om oss. För dem är det kanske vilken dag som helst i veckan, men inte för oss. Så för mig var det viktigt att personen i butiken verkligen förstod mig och mina/våra önskemål.
 
 4. Hur stor sten?
Välj kvalité före storlek. En stor sten med dålig kvalité kommer efter några år, då stenen får stötar och repor och blir sliten, inte alls se lika fin ut. Satsa på bra kvalité från början och låt storleken bestämmas utifrån det pris ni har råd med.
 
5. Priset.
För mig är ringen viktig, den är viktigare än klänningen, eftersom det är den jag ska titta ner på varje eviga dag år ut och år in. Jag skulle personligen aldrig lägga 5 000 kr på en ring och 25 000 kronor på en klänning, det känns bakvänt för mig,  även om jag vet att det finns de som tycker raka motsatsen. Fundera på vad som är viktigt för dig. Hur vill du ”fördela” pengarna, vad är viktigast för just dig/er?
 
6. Funktionalitet
Va? Funktionalitet på en ring. Jo, precis så tänker jag. Min ring är en enstensring, vilket betyder att den kommer stå upp lite gentemot en helt slät ring. Är du en person som kommer störa sig på att diamanten är i vägen ibland är kanske en mindre diamant bättre för dig. Är du som mig, bryr dig mer om att den är fantastiskt vacker att titta på än att den är bekväm och alltid fungerar under alla smala handskar så är det bara att dra på höga växeln och köpa den största diamant du vill ha och har råd med!