“To live is the rarest thing in the world. Most people exist, and that is all." - Oscar Wilde

HUR MAN BLIR LYCKLIG – ATT LEVA MED KRONISK SMÄRTA OCH SJUKDOMAR

Jag hoppas verkligen att ni alla haft ett underbart jul-& nyårsfirande och att det nya året börjat precis som ni önskar. Vet ni, jag har aldrig varit mer förväntansfull över det nya året. Jag vet inte vad det är. Kanske är det att jag fyller jämnt. Kanske är det att förra året var ett av de absolut värsta i mitt liv. Ja, 2011 tog nog priset ändå, min Stroke satte liksom hela livet på sniskan om man säger så, men förra året var en starkutmanare. 

Med start på Julafton när vi fick åka in med vår lilla ögonsten till djurakuten, när de ringde dagen efter och berättade att de inte visste om hon skulle överleva. När allt ändå gick bra men jag kastades in i egna akutbesök på grund av mitt hjärta, och så det där brevet ”en hjärtspecialist har tittat på ditt EKG och vi måste kontrollera om du har hjärtsvikt”… Efter det var det som om fördämningarna släppte helt för allt och alla omkring mig. Cancerbesked och en släkting som sedan dog på operationsbordet, en annan behandlades för cancer, min morfar blev så allvarligt sjuk i Bältros att mamma fick åka över 100 mil och bo hos honom hela året för att han var för svag för att ta hand om sig själv. Min pappa besökta akuten, hans hund med. Magnus morfar gick bort, dock av naturliga orsaker efter ett långt och innehållsrikt liv, men ändå, det kändes i hjärat. De högg ner skogen bakom oss, vi som letat så efter ett hus som låg sådär nära skogskanten. Jag fick acceptera att jag inte längre kunde jobba med det jag älskat mest så länge och jag har lämpat hårt med att bara hålla huvudet ovanför vattenytan som är livet. Och så kom julafton… 

På nästan exakt samma klockslag som vi ett år tidigare akut åkt in med Doris fick Magnus ringa 112 för att jag var farligt nära avgrunden. På något sätt, av någon anledning som reagerade mitt blodsocker jättekraftigt på insulinet jag tog. Antingen visade min blodsockermätare fel, jag kan ha haft någon sockerpartikel på fingrarna eller så tog jag helt enkelt för mkt insulin av misstag. Jag vet inte, det är omöjligt att säga i efterhand men när jag väl märkte att något var fel var det nästan för sent. Jag ropade i panik efter Magnus när jag insåg vad som var på väg att hända. Klockan 16.30 på Julafton satt jag på köksgolvet och skakade, kallsvettades och grät medan jag snabbt tvingade mig själv att dricka två flaskor lönnsirap inom loppet av några sekunder medan Magnus pratade med SOS Alarm. Uppenbarligen gick det bra, annars skulle jag inte skriva det här, men jag har behövt tid att läka och fundera på vad det är som händer med min kropp. Jag har behövt tid att läka både emotionellt och fysiskt. 

Det var bara min erfarenhet som Diabetiker som räddade mig på Julafton. Att jag haft det i snart 30 år var nyckeln, att det satt i ryggmärgen och att jag upptäckte misstaget tillräckligt tidigt. Jag berättar inte för att jag söker sympatier eller för att ni ska tycka synd om mig, faktiskt så hatar jag just det. Orden ”stackars dig” ger mig rysningar. 

Jag berättar för att jag vill dela med mig av mitt liv. Vara mer personlig, öppen, sårbar, äkta. För någon dag sedan bestämde jag mig för att göra en oplanerad film om hur det egentligen är för mig ”där bakom kulisserna”. Jag har aldrig dolt mina sjukdomar eller skador, för jag skäms inte för dem, men jag har heller aldrig varit så öppen som jag idag väljer att vara. Jag har inte velat att min blogg bara ska handla om dem, jag vill inte vara ”hon som är så sjuk”. Jag vill vara hon som är inspirerande, hon som vågar vara öppen och äkta och ärlig. Hon som är en bra vän, en kreativ person, en bra fotograf, någon finns där när man behöver prata.  Hon som kämpar på, som inte ger upp, som inger hopp till andra. Och om jag kan inge hopp till en endaste person där ute som kämpar med något tungt – ja då är det värt det. 

Kram och kärlek, för er som tittar på filmen, tack för att ni tar er tid. Det betyder mycket för mig! Om ni tror att ni känner någon som kan finna ett litet ljus i tunneln av min film, dela gärna <3 

Ps. Om ni vill att jag skriver en punktlista med ”how to become happy” på Svenska kan jag givetvis göra det, annars finns det i filmen. Skriv en kommentar i så fall så ska jag försöka skriva ihop listan så snart och snabbt jag kan! 

EN GLIMT AV MINA JULTRADITIONER

God jul, hoppas ni alla har en alldeles fantastisk julafton! Vi tar det lugnt, kärleken och jag, framför kaminen. Vi har hängt julkransar på ladugårdens dörrar, rullar lite mer ”göttbullar” (veganska köttbullar”), druckit på tok för mycket julmust, mumsat russin mandlar och glögg och framför allt tagit det vansinnigt lugnt.  Såhär på Julafton kommer en liten film med  en glimt av mina jultraditoner. Några saker jag tycker är viktigt för mig, när det kommer till julfirandet. Sälv har jag inte hunnit med att skapa så många egna jultraditioner än de man fick med sig hemifrån men vi har börjat så smått jag och kärleken att skapa vår rytm och traditioner kring jul. Hur ser dina jultraditioner ut, finns det något du absolut inte skulle kunna tänka dig att vara utan? 

Hoppas du är lycklig, mår bra och fått en underbar julafton!

Stor julkram så syns vi i mellandagarna! 

ATT JOBBA FÖR SKILLNADENS TRÄDGÅRDS NYA ODLINGSPLATTFORM

Äntligen december och jag får möjlighet att berätta vad jag jobbat med under sommaren och hösten! Allt började tidigare i somras och har slutligen kulminerat i denna härliga nyhet och förhoppningsvis många roliga uppdrag framöver. Men låt oss börja från början! 

Under en längre tid har jag känt att jag vill arbeta närmare andra människor. Jag trivs egentligen väldigt bra med att arbeta själv, jag är en så kallad ”extrovert introvert” person vilket innebär att jag trivs att vara mycket ”för mig själv”, men bara till en viss gräns. Jag har saknat en slags kontext och samvaro med andra människor, i alla fall några timmar i veckan. Den där känslan av att vara i ett team och samtidigt har jag även längtat efter att få skapa bilder för någon annan. Utanför mitt eget men gärna för andra kreativa inspirerande människor på sociala medier. Döm om min förvåning när den önskan, som jag knappt uttalat till en endast person, plötsligt uppenbarade sig. Och när det dessutom innebar att jag fick jobba tillsammans med en av mina inspiratörer inom sociala medier, blogg, böcker och odling, dvs. med en av Sveriges största odlingsprofiler; Sara Bäckmo och hennes fantastiska Skillnadens trädgård. 

I våras, eller om det var tidigt under sommaren, berättade Sara en hemlighet för mig. Hon skulle nämligen starta en helt ny och egen plattform där allt hennes material samlas; filmer, matiga artiklar om odling, tips och tricks och så recept för att erbjuda en härlig receptbank till sina läsare och medlemmar. Och det är i recepten och matbilderna jag kommer in. Sara frågade helt enkelt mig om jag ville vara en del i hennes team bakom Skillnadens Trädgårds nya plattform, där recept numera ska få ta en större plats. Svaret var så klart givet! 

Så under sommaren och hösten har jag jobbat med recept som Sara kommer dela med sig av på den här nya plattformen, ja ni ser en skärmdump från den ovan (och nedan). Den 2 januari 2018 öppnar hon de digitala dörrarna till sin alldeles egna plattform med mer av allt som rör odling!  Det jag tycker är så vansinnigt häftigt med Sara är att hon tar ett helt nytt ”grepp” på det här med innehåll och sociala medier. Här finns det, förutom den vanliga bloggen, nämligen ett medlemsinnehåll att prenumerera på.  För de som vill finns så klart den vanliga bloggen kvar, men för de som verkligen vill lära sig allt om odling, ta del av enkla smarriga recept av det man själv odlar (för ibland är det svårt att komma på vad man ska göra) ta del av regelbundna Q&A om odling eller få ta del av en odlingshandbok för nybörjare så finns det möjlighet att bli medlem. 

Såg ni kanske mitt inlägg om odlingarna här i Lilla Sundby? Lite kunde jag innan, men otroligt mycket har jag lärt mig av Sara och hennes blogg samt YouTube-kanal som jag följer. Odlingarna hade inte frodats så om jag inte fått med mig så mkt kunskap från just Skillnadens Trädgård. Jag har behövt den där extra pushen för att våga prova nytt, för att välja vilken typ av mangold som är bäst i vårt nordiska klimat samt mer kunskap om ”samplantering” och goda salladssorter.  Här nedan är ett litet axplock av de rätter som jag stylat upp, fotat och så att säga ”gett input på” och som kommer finnas i receptbanken på Skillnadens Trädgård. 

Jag hoppas verkligen, verkligen att jag får jobba mer med Sara och Skillnadens Trädgård under 2018. Det har varit så vansinnigt kul att skapa utanför min egen kanal. Dessutom vill jag att odling ska ta mer plats både på min blogg, min Youtubekanal men även i mitt ”vanliga liv” utanför bloggen.  I somras jobbade jag helt på egen hand med att skapa matbilder till receptbanken hos Sara och nu i december har jag börjat att fota och skapa för nästa år. I samband med det har jag även i förlängningen anlitat Agnes från Cashew Kitchen för att i ännu större utsträckning fokusera på just fotograferingen och ”leasa ut” en del av stylingen. Nedan ser ni några  ”behind the scenes-bilder” från Januari-fotograferingen tillsammans med Agnes. Sådär kan det se ut under mina jobbdagar här ute på landet. 

Mitt uppe i fotografering och styling…

Testa ljusförhållanden på nya ställen (ovan) och så avslutningsvis en bild på mig som Agnes tog när jag var uppe i fotograferingen (nedan).

EN SNÖIG VINTERDAG

Det har varit så otroligt vackert här de senaste dagarna. Tunga stora flingor har dalat ner för himlen och lagt sig som ett mjukt täcke över världen. Jag har passat på att vara ute så mkt det går; skotta snö, hänga upp fröbollar till fåglarna, göra snölyktor och lite allt där emellan. Här är en liten film om en typisk vanlig ovanlig dag här i Lilla Sundby. 

Soppan jag äter i filmen är DENNA (klickbar länk) , jag har endast haft lite mindre vatten för att göra den tjockare och en variant mellan soppa och gryta. Underbart god är den oavsett. 

Hoppas ni alla haft en underbar start på julmånaden! 

NÄR SKOGEN BAKOM MITT HUS BLEV KALHYGGE

För någon vecka sedan hörde jag ett märkligt ljud från skogen. Det brakade till ordentligt och ljudet tog sig genom husfasad och väggar in till mitt kontor där jag satt och jobbade. Jag kikade ut och såg att dimman låg tjock och tung över fälten. Eftersom det lät så otroligt högt och det, i kombination med den enormt tjocka dimman kändes väldigt märkligt, satte jag på mig jacka och skor och tog mig ut för att ta reda på vad som stod på. 

Plötsligt hörde jag maskiner från skogen och tänkte lite snabbt att dom väl ”bara håller med något skogsarbete”, det slog mig faktiskt aldrig att jag inom någon vecka inte längre skulle se granar och tallar rada upp sig som en halvmåne på baksidan av vårt hus. Dimman hade så klart ingenting att göra med skövlingen av skog, men det satte verkligen tonen på resten av veckan. 

Och ja, här är vi nu, 1-5-2 veckor senare och det är barskrapat. Ja, i alla fall den del av skogen som denna skogsägare hade i sin ägo. Maskinerna har arbetar i tvåskift, från tidiga mörka morgnar till sena mörka kvällar. Tall efter tall och gran efter gran har fallit, kvar stå nu bara trasiga stubbar, döda träd (som man lämnar för fåglarna btw) och en hel massa bråte av grenar att snubbla omkring i. 

Jag har känt mig panikslagen, ledsen och arg. Och så en rad känslor där emellan. 

”Men det är bara skog, den växer tillbaka, det är såhär man måste bedriva skogsbruk”, var det ngn som sa till mig. 

Men det stämmer inte. Det är  i n t e  såhär man måste bedriva skogsbruk. Visste ni att Sverige är TOPP TRE på att vara SÄMST BLAND DE ”SKOGSBRUKANDE” LÄNDERNA på att ta hand om de viktiga nyckelbiotoper som finns i skogen. Vår skogsskövling sker otroligt ofta helt utan tankar på hållbarhet vilket leder till att vi får mindre biologisk mångfald något givetvis inte är speciellt bra för vårt ekosystem. Kortfattat; på det sättet vi bedriver jordbruk förstör vår natur, vår planet och minskar möjligheten för ett långsiktig hållbart liv för oss alla. 

Såhär såg det ut för någon vecka sedan: 

Såhär ser det ut nu: 

Man KAN faktiskt bedriva skogsbruk på ett mer hållbart sätt, det görs nämligen i andra länder. På flera håll i Europa är man chockade över hur Sverige skövlar skogen med dessa kalhyggen. Där man på vissa håll även pratat om att bojkotta Svensk skogsnäring och Svenska skogsprodukter just på grund av detta. 

Men Sverige har dock en väldigt lång tradition av att skogsbruket måste bedrivas på detta sätt, vilket så klart inte är sant, och det upprepasom och om igen som en trasig skiva. Men det är pengar som styr i 9,9 fall av 10. För att skövla så här ger mer pengar fortare, men det är inte hållbart  längden. Pengar först, biologisk mångfald och naturen sist.  Jag har en bekant som är en av Sveriges främsta Jurister inom Miljörätt. Visste ni att LRF svartlistat henne bara för att hon försöker kommunicera och öppna upp för dialog med aktörer inom Skogsnäringen och få dem att inse att vi måste börja bedriva skogsindustrin på ett mer hållbart sätt. Att kämpa för nyckelbiotoper och rödlistade arter. Men det, det är tydligen något av det värsta man kan göra.

Skogsstyrelsen får varje år in cirka 55 000 anmälningar på att man inte följt de lagar eller regler som faktiskt finns, där man skövlat områden där det finns rödlistade arter. Eller där man kanske inte följt den avverkningsanmälan man lämnat in. Min bekant, ja  Maria miljörättsjuristen som jag nämnde tidigare, räddade ett område precis där hon bor där man skövlat hela skogen för att bygga nya bostäder. För att göra en lång historia kort så visade det sig att det fanns nyckelbiotoper och/eller rödlistade arter i den skogen, något man i det fallet helt struntat i. Området blev fredat men tyvärr hade dom redan skövlat massor. Dessutom ser man mer och mer hur skogsägare bor långt ifrån skogen, kanske i ”storstan”, och skövlar skog när man behöver finansiering åt renovering, husbygge eller andra större inköp. Man tappar därför lätt bort kontakten med både skogen och de som bor nära skogen, det blir bara en i raden av prylar man äger, prylar som inte betyder något eller har andra värden är monetära.

Skogen är inte bara ett område med vegetation. Träden är inte bara träd. Träden och skogen, är liv. Det är hälsa, det är hållbarhet. Det är frid, syre och kärlek. Skogen är livsviktig för oss. Försvinner skogen eller försvinner bina, ja då är det tämligen kört för oss också. Men försvinner vi, tar vi hux flux död på oss själva, ja då skulle vår planet med dess djurliv och natur frodas. Det är något att tänka på… 

I filmen nedan dokumenterade jag några ögonblick från veckan som var, så som skogen såg ut innan och så som den ser ut nu, bara ett stenkast från min husknut. Jag är oerhört glad att det fortfarande finns aktörer som jobbar mot ett mer hållbart skogsbruk, som en annan väns mamma ( märkligt nog heter hon också Maria) som jobbar med att framställa ekologiska och hållbara produkter från skogen och som bedriver deras lilla skogsbruk på ett hållbart sätt. Alla de som jobbar och kämpar för nya lagar och regler, fast de blir motarbetade. Det ger mig hopp för oss människor och vår älskade planet! 

Ta gärna sedan en titt på detta och gå med i Naturskyddsföreningen, eller ställ förslagsvis politikerna mot väggen, nästa år är det val. Bara marshera ner till valstugorna och fråga vad f*n dom håller på med. Fast kanske lite trevligare 😉 Tack Ann för länken!! <3 

VEGANSK CHOKLADKAKA MED CHOKLADFUDGESÅS & ”MJÖLK”CHOKLADFROSTING

Första advent och nog mumsar de flesta på lussebullar, glögg och julmus vid det här laget. Själv har jag bakat chokladkaka, varför följa strömmen liksom. Hihi, nej då, jag älskar faktiskt lussebullar men nu var det ju så att jag, när jag visade upp den här chokladkakan på Instagram Stories fick så väldans många frågor om att publicera receptet så..här är vi nu. Ert ord är min lag…typ.

Den här dekadenta chokladtårtan gjorde jag för första gången  när min vän Angeliqa var på besök för att intervjua mig för hennes podcast ”Kvinnliga äventyrare”. Angeliqa ääälskar choklad och givetvis ville jag ju göra en rejäl chokladkaka till henne. Bara för att så toppade jag chokladkakan med chokladfudgesås SAMT en ”mjölk”choklad frosting. För att göra det hela ännu bättre avslutade jag dekadensen med några nypor flingsalt och hyvlad choklad. 

Själva kakreceptet kommer från Malin som driver bloggen, Instagramkontot och YouTubekanalen Good Eatings. Hennes recept är glutenfritt och innehåller vaniljpulver istället för hel vaniljstång, bovetemjöl istället för vanligt vetemjöl, cashewnöt-smör istället för jordnötssmör och lite mindre kokosolja än vad jag använt. HÄR finner ni receptet för hennes glutenfria kaka om ni vill göra den. Mitt recept på sås och frosting att toppa kakan är glutenfritt så där är det bara att kombinera ihop precis som ni vill.  

Dessutom finns som min söndagsfilm, en receptfilm för den som vill se chokladfudgesås, kladdig chokladkaka och underbar chokladfrosting på film, nedan kommer receptet mer detaljerat i skrift. Ps. I slutet av filmen finns även ett litet smaktest för den som vill se insidan på kakan! 😉 

Hoppas ni har en underbar första advent! 

English recipe below! 

TRIPPEL CHOKLADKAKA MED CHOKLADFUDGEFROSTING & MJÖLKCHOKLADFROSTING

ger: 12-20 bitar

Endast kakan: ca 12 portioner

Kakan med chokladsås och frosting: 16-20 portioner

Ugnstålig form: ca 15 x 20 cm eller motsvarande + bakplåtspapper

Chokladkaka:
4 msk malda chiafrön + 1.5 dl vatten (”chiaägg”)
1 vaniljstång
4 dl mandelmjöl (mal gärna själv med skalet kvar)
2.5 dl vetemjöl
1.25 dl kakao
1 tsk bakpulver
en nypa salt
1.25 dl slät jordnötssmör
2.25 ljus sirap eller rissirap
3 msk lönnsirap
2 dl kokosolja
2 stora nävar pekannötter

Chokladfudgesås:
0.75 dl havre-vispgrädde (måste vara vispbar, ex Planti havrevisp)
0.75 dl strösocker
1.5 msk sirap
50 gram mörk mjölkfri choklad (70% kakao)
40 gram rumstempererat möjlkfritt/veganskt ”smör” (margarin)

”Mjölk”chokladfrosting:
300 gram mjölkfritt/vegansk ”smör” (margarin)
200 gram mjölkfri choklad (valfri) Jag använder mörkare ”mjölk”choklad för bakning från Odense

Topping:
Valfri hyvlad choklad
Maldon havssalt

Instruktioner:

Kakan; Sätt ugnen på 154-170 grader och täck en ugnstålig form med bakplåtspapper. Vispa samman vatten och malda chiafrön, blanda noga. Dela vaniljstången på längden och skrapa ur innanmätet. Rör ner i chiablandningen och ställ åt sidan.

Vänd samman mjölk, mandelmjöl, kakao och bakpulver, blanda noga. Rör samman de blöta ingredienserna; sirap, lönnsirap, jordnötssmör och kokosolja, blanda noga. Vänd samman de torra och blöta ingredienserna, tillsätt slutlige chiamixen (som nu bör vara tjock och ha en ”geleaktig” konsistens). Vänd noga och häll upp i förberedd form. Avsluta med pekannötterna.

Grädda mitt i ugnen i cirka 30-40 minuter. Kolla med en sticka efter 30 minuter, den ska komma ut torr och kakan ska kännas fast. Om du är osäker, grädda ytterligare några minuter. Om pekannötterna börjar kännas mörka, lägg ett ugnsfolie ovanpå kakan under de sista minuterna i ugnen. När kakan är färdig, låt svalna i rumstemperatur. Ställ därefter kallt.

Chokladfudgesås; Blanda alla ingredienser till såsen, förutom det mjölkfria smöret/margarinet, och låt koka upp i en liten kastrull. Låt sjuda relativt kraftigt under 3-4 minuter, rör då och då, eller tills såsen känns något tjockare. Drag kastrullen från plattan och rör ner det mjölkfria smöret/margarinet. Häll upp i skål och ställ sedan kallt. När såsen svalnat, häll över kakan. Du kan ta all sås eller valfri mängd. Ställ kallt.

”Mjölk”choklad frosting; Smält chokladen över vattenbad eller i microvågsugn, låt svalna, chokladen får inte vara varm. Vispa upp det mjölkfria smöret/margarinet tills det är ljust och fluffigt. Tillsätt den smälta chokladen i en fin stråle under konstant vispning. Vispa/vänd samman tills det är jämnt blandat. Bred över kakan eller använd en spritspåse för att sprita ut frosting. Ställ kallt fram till servering.

Vid servering; ta ut kakan minst 30-40 minuter innan servering. Toppa med hyvlad choklad och havssalt precis innan kakan ska serveras.

Lycka till!

TRIPPEL CHOCOLATE CAKE WITH CHOCOLATE FUDGE SAUCE & ”MILK” CHOCOLATE FROSTING

gives: 12-20 portions

The cake alone: about 12 portions

The cake with sauce and frosting: 16-20 portions

Oven proof dish: 15 x 20 cm or similar (approx. 6×8 inches) + parchment paper

Chocolate cake:
4 tbsp ground chia seeds + 15 tbsp water (= chia eggs)
1 vanilla bean
1.5 heaped cups almond meal or almond flour
1 cup of all purpose flour
1/2 cup unsweetened cocoa powder
1 tsp baking powder
pinch of salt
1 cup golden syrup or rice syrup
3 tbsp maple syrup
1 2/3 cups coconut oil
1/2 cup creamy peanut butter
2 big handfuls of pecan nuts

Chocolate fudge sauce:
5 tbsp oat cream, must be the ”full fat” kind that you can whip
5 tbsp granulated sugar
1.5 tbsp golden syrup
50 grams dark vegan chocolate (preferable 70% cacao)
40 grams room temperatured vegan butter

”Milk” chocolate frosting:
300 grams vegan butter
200 grams vegan ”milk” chocolate

Topping:
Shaved chocolate
Sea salt

Instructions;

Cake; Preheat oven to 165-170 degrees Celsius/330/340 degrees Fahrenheit. Mix  ground chia seeds with water in a bowl and set aside. Use a sharp knife and split the vanilla bean in half lenghtwise, scrap out the seeds with the knife and add to the chia mixture.

Prepare an ovenproof pan with parchment paper, this makes it easier to life the cake out of the pan when it’s done.

Mix all dry ingredients except for the pecan nuts, in a big bowl, mix all the wet ingredients in a separate bowl and finally mix the wet ingredients into the dry one. When it’s well blended; add the chia mixture and be sure to stir very thoroughly.

Transfer the mixture into your prepared dish, add the pecan nuts on top of the batter and bake, in the middle of the oven, for about 30-40 minutes. After about 30-35 minuts, check if the cake is done sticking a tooth pick or a small knife in the middle of the cake. If it comes out clean the cake is done. Let cool in room temperature and then store in the fridge.

Chocolate fudge sauce; Add all the ingredients to a very small pan and bring to a boil over medium heat. Let it simmer for about 3-4 minuts or until it feels a bit thicker. Pour into a smaller bowl and set aside, when it’s cooled a bit, put in the fridge to cool completely. When the sauce AND cake are chilled, take out of the fridge and pour the fudge sauce on top of the cake. Put back into fridge and let sit until milk chocolate frosting is done.

”Milk” chocolate frosting; Cut the chocolate into small pieces and melt in the micro wave or over a bain marie.  Use a whisk or flat beater on your electrical whisk/kitchen aid/similar and beat the butter until white and creamy. Add the melted, cooled, chocolate while whisking on low speed and mix/whisk until well blended. Take the cake from the fridge, use a spatula to spread the frosting over the cake or use a piping bag of your choice to decorate the cake with the frosting. Keep in fridge until serving.

Serving: Let the cake sit in room temperatur for at least 30-40 minutes before serving. Add the sea salt and the shaved chocolate just before serving.

Enjoy!

KVINNLIGA ÄVENTYRARE: OM LIVSFÖRÄNDRINGAR – FRÅN STAN TILL LANDSBYGD & ATT FÖLJA SINA DRÖMMAR

För några dagar sedan hade jag Angeliqa från ”Vandringsbloggen” här på besök. Hon och friluftsentusiasten Emelie Bröms driven en podcast som heter ”Kvinnliga Äventyrare” där de pratar om vad äventyr egentligen är, hur friluftslivet fungerar och helt enkelt vad som händer när vi kliver utanför dörren och utanför ramarna i livet. 

Vi snackade om min livsresa som jag gjort de senaste 5-6 åren. Hur jag gjorde för att komma hit, varför jag valt att leva som jag gör, vad jag kommer pyssla med nästa år och mina tips för att våga ta steget och följa sina drömmar…var det än må vara! Vi pratar lite om hur det gick till när vi sa upp vår lägenhet utan att ha någon annanstans att bo, för att jag kände att jag inte kunde bo inne i stan en sommar till, det spelade ingen roll om vi fick tälta i skogen flera månader bara vi inte bodde kvar i storstan. HÄR kan du även läsa det inlägget på bloggen. Och sen även hur det kändes när vi äntligen hittade vårt lilla paradis, vilket jag skrivit om HÄR. Och så finns det en liten film om flytten för den som inte sett den och är intresserad, HÄR kan du kika på den. 

Klicka på bilden så kommer ni till podcasten, där finns också mer härliga avsnitt att lyssna på. Angeliqa skrev dessutom ett så härligt blogginlägg om hur det är att besöka mig här ute på landsbygden. HÄR kan ni läsa det. Om lodjur, älgar, dimmiga åkrar och små grusvägar som tar dig fram till mitt röda hus. 

MIN LILLA BY

Här är den; min lilla by och mitt lilla paradis.  Nedan finns en liten film från när jag filmar från samma promenad om jag också fotat från. Klipp från byn där jag bor, snödimman och mina polare hönsen som gärna strosar mitt på”gågatan” ovan.  För er som vill se filmen är det bara att klicka på ”spela” och för er som hellre vill se på bilder så är det bara scrolla vidare. 

Så det är alltså här i kring jag bor, går mina promenader, vandrar vidare ut i skogen eller pratar med hönorna. För att vara helt ärligt är det här mest ”på ena sidan”. Jag bor lite ”mitt emellan” några ”klungor med hus” och valde att hålla mig vid de hus och det område som är närmast. Byn består egentligen en samling mindre byar eller ”klungor med hus” och ligger lite utspritt. När vädret är lite mer gynnsamt, eller jag har tillgång till bil, vore det så klart jättemysigt att få visa er mer från mitt lilla paradis. 

Mitt absolut favorithus är detta lilla torp. Jag vill liksom bara gå fram och nypa det i kinden och säga ”gulle gull”, ja alltså, ni fattar säkert vad jag menar. Det har något oskyldigt över sig och har definitivt stått på en här platsen och i den här byn väldigt väldigt länge. Till det här lilla torpet hör även detta timmerhus/timmerlada. 

Det bästa jag vet är att komma promenerandes mitt på vägen, ja för på den här stora ”huvudleden” så kommer det som ni kanske förstår inte sådär väldans massa trafik, och träffa på hönorna när de är ute och strosar. Och precis just när jag filmade detta så kom dom ut och kuttrade, ville hänga lite, prata och kolla om jag kanske kunde ha lite mat i fickorna. Jag fnissar lite åt bilden för jag lyckades fånga dem tillsammans när de alla står på ett ben. Det är ju som ni förstår lite kallt (i filmen får ni även se hönshuset som de kan hänga i om de vill vara inomhus).

Givetvis har jag inte fotat vartendaste hus i byn, det hade känts lite väl påträngande, men för att ni ska få ett ungefärligt hum om hur det känns och ser ut så har jag försökt få med mig några gobitar ”här och där”. 

Huset ovan ligger så fint till, på en liten höjd med ladan nedanför. Det som inte syns på bilden är den härliga utsikten som sträcker kilometervis framåt åt höger. Böljande kullar, åkrar och så skogen som ramar in allt så fint. Nästa sommar måste jag nästan försöka få med de vackra linfälten/linodlingarna på bild. De skiner så vackert i sin blåa skrud och är så härlig färgklick mot sädesslagens ljusbeiga toner och rapsens gyllengula blommor. 

Och här, ja här bor ju jag, och det känner ni nog igen vid det här laget. Med fri sikt framåt över bondens åkrar och skogen tryggt och stabilt i ”ryggen”. Och såhär ser det även ut på min ”bakgård”, med granar, tallar och lövträd som liksom tornar upp sig mot himlen. 

Och det är här jag hänger, filmar, fotar och njuter av lantlivet i största allmänhet. 

Och om ni undrar vad jag tår och glor på är det detta; de magiskt vackra iskristallerna runt varje trädgren, som vassa taggar av is som ramar in varje liten detalj i naturen. Vintern kan verkligen  konsten att smycka trädgrenar och grässtrån in i minsta detalj. 

Min absolut närmsta granne är ödehusen som består av ett stort boningshus, en hög med uthus och vedbodar och så några lador i klunga där jag har mina soptunnor. 

Här i boningshuset är det ingen som bor, och mitt hjärta blir lite ledsen varje gång jag går förbi. Tänk om det kunde flytta in någon som verkligen tog hand om huset och gården, någon som var duktig på byggnadsvård och renoverade det i gammal stil. Som gav kärlek och liv åt den här lilla pärlan. För här finns på sommaren även bärbuskar och rabarber i överflöd, som att det bara står och väntar på att någon ska komma dit och flytta in. 

Min absolut närmsta granne bor i det här lilla fina torpet på bilden nedan. Becke och Gittan är dom bästa grannar man kan önska sig; hjälpsamma, snälla och varma. Deras hus ligger så vackert inbäddad i skogskanten. Faktiskt så föddes Becke i vår lillstuga, det lilla torpet som ni ser på bild ibland. Han kan verkligen mycket om den här bygden, om vem och hur och när någon eller något gjort eller hänt. Det är så mysigt att sitta och lyssna på över en kopp kaffe. Det ger större mening och förståelse med att bo här, mer djup och kärlek till den lilla by och det lilla samhälle som är mitt hem. 

 

ATT VINNA HEDERPRISET – ETT FINT AVSLUT + VAD JAG SATSAR PÅ FRAMÅT

För ungefär två veckor sen, närmare bestämt den 9 november, hade Matbloggspriset sin prisceremoni där svenska matbloggar föräras med priser i olika kategorier. I min tankevärld hade jag gjort mitt när det gällde Matbloggpriset i och med mitt inlägg om att släppa den delen av mitt jobb, min blogg och mitt liv.  Istället har jag fokuserat på det nya och lagt majoriteten av min tankeverksamhet framåt och bortåt.  Därför hade jag inte en tanke på att jag skulle vara aktuellt för en nominering och än mindre att vinst i någon kategori. 

Ni kanske kan tänka er glädjen och förvåningen när jag fick veta att jag vunnit Matbloggsprisets Hederutmärkelse. Det känns så vansinnigt fint att avsluta min matbloggsresa på det här sättet. Ett värdigt avslut, ett ödmjukt tack och hej, vi syns på andra sidan… 

Nomineringen för valet av mig som vinnare löd: 

”Matbloggsprisets hedersutmärkelse går i år till en person som med stor passion kombinerat med ett vasst affärssinne stått i framkant av influencerbranschen i över ett halvt decennium. Hon har med omtanke och dedikation inte bara arbetat upp sitt eget varumärke utan även engagerat stöttat sina branschkollegor och delat med sig av sin kunskap inom foto, styling och bloggbusiness.
Denna person har också bevisat att man får ändra sig och byta bana. Hon började som en bakblogg men har nu arkiverat Mary och fortsätter bryta ny mark och inspirera med sin kraft, sin skaparglädje och sin kärlek för allt grönt. Matbloggsprisets hedersutmärkelse går till Maria Strömberg Bååth!”

Givetvis ville jag dela med mig av mina känslor med er och därför passade det extra bra att fotografera priset ute i naturen som är en stor källa till glädje och inspiration för mig. Dessutom en symbol för det nya som jag nu beger mig in i. 

Priset ska jag hänga i min studio för att påminnas om min resa, en resa jag inte hade en aning om för 6 år sen. Men jag kände ganska snabbt att jag ville satsa på matfoto och recept, speciellt den konstnärliga biten med styling, vilket också tog mig på oanade upplevelser, resor och uppdrag. 

Jag har jobbat för IKEA och deras reklamserie på YouTube, jag har jobbat för Ernst Kirchsteiger, jag har åkt iväg på event i Sundsvall och Kramfors och föreläst om matfoto, jag har varit jury i en vintävlig och åkt till Toscana med Emma från ”Att vara någons fru” och  Michaela Forni samt ”Baronen” och spelat in reklamfilm, jag har jobbat för Nespresso på deras event, varit med på direktsänd radio och poddar och snackat matstyling, jag har vunnit totalt 4 bloggpriser, hamnat på topplistan för svenska vegetariska matbloggar där jag kom 2:a efter megastora ”Green Kitchen Stories”, jag har fått utmärkelse som en av Sveriges inspiratörer för hållbar livsstil, jag har jobbat för bland annat Arla och för Lejonet & Björnen och skapat recept med deras glasslikör. Jag har jobbat med Bonduelle, Zeta, Annas Pepparkakor, Fiskas och Electrolux samt Wrangler och deras ”Wild way home”-kampanj. Jag har sålt bilder till Amerikanska Ciderföretag och Tyska mattidningar. Jag har gjort en kokbok och även tackat nej till att göra efterföljande 3 kokböcker, haft privata styling workshops med underbara kollegor och upplevt mer än jag kunnat drömma om.  

Ja, det har varit allt möjligt fantastiskt dessa 6 år och jag är så innerligt tacksam att jag fått vara med om allt detta! Jag har fått nya vänner, sett nya platser, utvecklats som fotograf och på vägen även hittat mig själv. 

Det pirrar i magen, både av nervositet och förväntan, inför vad som ska komma. Jag tror på en kombination av att jobba hårt och visualisera dit jag vill komma. Jag vågar och vill tro att det finns något annat spännande framåt i det här nya som jag har framför mig. 

 

JUST NU SATSAR JAG FRAMÅT PÅ 4 OLIKA PLAN:

 

>> Ta mig tiden och engagemanget att utvecklas som fotograf.

Jag har svaga områden där jag inte är lika stark och det behöver jag förbättra. Främst gäller det redigering, självporträtt och att bygga min portfolio på olika sätt. Jag vill ta mig tiden och verkligen utforska olika områden, öva på redigering och även ta någon extern kurs för att ta mig framåt som fotograf. 

 

>> Satsa på mer personligt innehåll på YouTube och blogg. 

Jag vill visa er, och även själv förkovra mig i, det jag älskar lika mkt som matfotografering; natur och lantliv. Jag vill visa er något annat än stress, konsumtion och cityliv. Jag vill ta mer er på mina uppdrag, min utveckling inom det här nya fotograferandet och visa mer av den jag är som person, något jag egentligen visat ganska lite av så här långt. Jag är väldigt öppen som person när man träffar mig ”i det riktiga livet” men har alltid, av ngn anledning, haft svårt att öppna upp mig och vara personlig på bloggen. Speciellt i termer av bilder på mig själv eller att synas framför kameran i rörlig bild. 

 

>> Jag vill hitta tillbaka till det som alltid privat tagit väldigt stor plats; min kreativa och konstnärliga själ och intresse.  

Jag spelade piano och sjöng när jag växte upp. Piano tog jag lektioner varje vecka från att jag var 6-7 tills dess att jag fyllde 15. Jag älskar musik men har helt tappat bort den delen av mig själv, något jag saknar enormt mycket. Jag vill lära mig spela gitarr och kanske ta upp pianospelandet igen. Av någon anledning har jag fått för mig att det även skulle vara kul att lära mig att spela munspel, så vem vet, kanske blir det klinkande och spelades dygnet runt här i Lilla Sundby. Jag har även gått konstskola och målat mycket, främst i akryl. Det skulle jag vilja ta upp igen eftersom det är något jag saknar otroligt mkt. Vad det ska leda till vet jag inte, det handlar bara om att ge näring åt själen. 

 

>> Uppdrag som fotograf. 

Fasta uppdrag som fotograf och kreatör, gärna tillsammans med andra starka härliga kvinnor inom den här branschen. Jag har redan ett ”semi-fast” uppdrag i ett nytt projekt med den HÄR fantastiska tjejen. Ja jag kan faktiskt inte säga mer, men det pirrar i magen och jag hoppas innerligt att det blir mer framåt! Om en hög med veckor blir det officiellt och då kan jag förhoppningsvis berätta mera! 

 

Det känns otroligt härligt med detta fantastiska avslut på en underbart kapitel i mitt liv. Nu börjar det nya, även om det så klart kommer innehålla mat ”här och där” det med. Men jag fokuserar om, strukturerar och planerar så får vi se om vingarna bär. Med mig i hjärtat bär jag dessa tre citat eller små påminnelser om att våga:

 

”What if I fall? Oh honey, but what if you fly?”

+

”The time will pass anyway. You can either spend it creating the life you want, or spend it creating the life you don’t want. The choice is yours”

+

”She took the leap and built her wings on the way down”

 

 

FÖRBEREDELSER INFÖR VINTERN

Veckan som gått har jag förberett inför vintern; bunnkrat upp med ved, pillat lite med isoleringen av våra gamla fönster (som är i stoooort behov av renovering – projekt våren 2018), lagt undan en del sommarkläder och förberett vintersäsongen genom att plocka fram varmare tröjor och underställ som legat nerpackade i kartonger. Jag passade även på att göra en matta av grankvistar, både fint och funktionellt.  

Förutom att jag tycker att det är ganska mysigt så blir det nästan som en ceremoni, som att skaffa kalender inför 2018. Det känns att jag går in i något nytt och jag förbereder mig både mentalt och fysiskt för vintern. 

Passade på att göra en liten film på mina förberedelser som min söndagsfilm för YouTube. Hoppas ni alla haft en underbar vecka och en minst lika härlig helg!